tisdag 29 maj 2012

Stickistickisticknäbb!

"Här händer det verkligen inte mycket", kanske ni tänker men det är, för att citera Brasse Brännström, felfelfelfelfel! Bakom kulisserna pågår det allt möjligt. Och omöjligt.

Vad har jag då ägnat min tid åt de senaste veckorna då? Jo, det är nog stickning faktiskt. Mina gamla strumpstickor fiskades fram och sen blev det till att öva, lite skakigt i början men efter ett antal test av olika tekniker, upprepningar av halvdana arbeten, garnbyten, svordomar och hurrarop känns det som jag är tillbaka på banan.

Det känns verkligen som jag har stickat oavbrutet, men jag har inte mycket att visa, många saker mötte garnåtervinningsdöden, andra har jag gett bort. Dessa lila kreationer var min uppvärmning, de randiga kom till allra först, sen testade jag att göra spiralresår OCH tumkil, inte det lättaste för en ovan kan jag säga.


Kanske är det därför den har fått ligga helt ensam utan en maka. Ibland önskar man nästan att man var enarmad...


Just nu sitter det en flätövning på strumpstickorna och jag har börjat sticka på ett schabrak till sjal. Tyvärr är min rundsticka som jag använder till sjalen alldeles för liten så nu väntar jag som på nålar på att min alldeles nybeställda sticka ska komma i posten. (Garnerna på bilderna är för övrigt Drops Karisma - så järnspikarns trevligt att sticka med.)



När handlederna behövde lite vila från stickandet har jag sytt. Näbbdjur den här gången. En till Vanjas ettåring och till min sambos systerson som skulle barnvälsignas. Av någon anledning var jag för långsam för att hinna fotografera dem innan de blev inslagna, så här är mitt eget näbbdjur. Det är sytt i något slags glansigt, velourliknande mysterietyg (barnens näbbisar var däremot sydda i lurvig lyxfleece) och helt vanlig velour. Mönstret hittade jag här.


Som en avslutning kan tänkte jag bara slänga upp en bild på påskliljan som jag påbörjade på den förra pysselträffen, bara för att visa att jag minsann också gjorde något! ;)


söndag 15 april 2012

Pysselträff

Under vår senaste pysselträff sågs vi hos mig, Kim. Sofia och jag var båda nyfikna på att göra egna tvålar, Vanja fortsatte på sin bebisfilt (som jag nu vet är klar) och Emelie virkade påskliljor. Jag hoppas få se dessa mästerverk dyka upp i kommande inlägg!

Jag och Sofia trodde att det skulle vara en baggis att göra egna tvålar. Oj så fel vi hade. Det hade säkert varit en helt annan historia om vi hade valt att göra en doft och färgkombination i taget, men vi slog på stort och gjorde inte mindre än fyra olika. Det blev grön tvål med doft av äpplen, rosa tvål med doft av jordgubbar, lila tvål med doft av lavendel och en oparfymerad tvål där Sofia blandade i en torr mix av hudvänliga godsaker man egentligen använder för att göra ansiktsmasker. Lavendeltvålarna och ett par äppeltvålar toppades med Sofias egenodlade lavendel och några av jordgubbstvålarna pryddes med små rosenblad. Allt vi behövde, förutom Sofias ansiktsmaskspulver och blommorna, inhandlades på Panduro.

För tvålgjutningen köpte vi detta:
  • Små silikonformar för tvål och bakning, ett paket minimuffinsformar och ett paket pralinformar
  • Färg för tvålar (jag tror vanlig karamellfärg färgar av sig för mycket för att användas i tvålar)
  • 1 000 g tvålmassa (varav vi endast använde 500 g). Vi valde sheatvål men på Panduro finns även olivtvål, cremetvål och "vanlig bastvål"
  • Doftessenser för tvålar, de är ej samma som för livsmedel

Lite tvålgrejjor och en av de färdiga tvålarna (äpple toppad med lavendel)


Färger, dofter och ansiktsmask i torrform


Själva grundprincipen för att göra egen tvål är rätt enkel. Man smälter tvålmassa i ett vattenbad, blandar i någon droppe tvålfärg (tar man för mycket kan tvålen färga av sig) och doft efter behag, häller upp allt i formar och låter stelna i ett par timmar. Ta tvålarna ur sina formar och låt dem vila ytterligare två dygn innan du använder dem.

Vi upptäckte dock ett par saker på vägen:
  1. Tvålmassa stelnar lite som stearin. Ena sekunden är det flytande, andra sekunden är det delvis stelnat. Tvålmassan går alltså inte att spritsa. Mina planer att göra små tvålcupcakes gick alltså i stöpet. Det är gjutning som gäller. Vi använde oss av silikonformar som man även kan använda till bakning.
  2. I och med att det stelnar så pass snabbt är det som sagt bra att bestämma sig för en färg och doftkombination åt gången.
  3. Om man vill återupphetta tvålmassan när den stelnat går det bra. Ett enkelt sätt är att göra det i mikrovågsugn, men ha i så fall råkoll! Det kokar upp och över på någon sekund och enligt de instruktioner vi hade hittat på Panduro fick tvålmassan absolut inte koka.
  4. När du smälter tvålmassan från första början gör du det i ett vattenbad. Rör inte för mycket, då bildas luftbubblor som man måste ta bort genom att "skumma av" tvålmassan med en sked. Inte lätt att komma ihåg i stressen som uppstod när vi hade så många olika tvålblandningar att hålla koll på. Därför blev våra tvålar lite bubbliga.
  5. Man behöver inte mycket färg alls, bara någon droppe. Tyvärr var flaskorna lite svåra att hälla ur. man fick slå eller knacka i botten på dem för att få ut färg och då var det lite svår att kontrollera mängden som kom ut. Kanske är det lättare om man knackar ut lite i en sked och droppar i från den.
  6. Dofterna upplevs som mycket starkare när man droppar i dem än de faktiskt blir. Vi var säkra på att det hade kommit för mycket i jordgubbstvålen, men det hade gott kunnat vara lite till.

Med dessa erfarenheter i bagaget kommer vi säkert tycka att det är lättare nästa gång vi ger oss på ett tvålprojekt. För det lär nog bli fler gånger, vi har lika mycket tvålmassa kvar.


Delar av Vanjas vackra bebisfilt skymtar i bakgrunden


Sofias oparfymerade ansiktstvål som fick en lätt peelingeffekt


Oätbara läckerheter




Short summary in english:
We tried to make our own soaps, not as easy as we thought. Next time we're not going to make this many colour/fragrance combos at the same time. We made green apple scented soaps, purple lavender ones, pink strawberry soaps and a unscented soap containing a mixture used in facial masks.

måndag 26 mars 2012

Påskägg.


 Påskäggs pyssel på gång! Jag älskar påsk pyssel. Mest för att det är vårigt med påsk och jag älskar våren. eller tja egentligen hatar jag vintern, men det gör att jag blir väldigt glad när den tar slut!

Jag tycker att de flesta påskägg är ganska fula så därför dekorerar jag mina egna. Det här är ett som jag täckt med bitar av en sönder riven chokladreklam från en tidning. Sen avslutade jag med ett vågigt band så kanterna döljs jag tycker att det vart super bra men problemet med att ta blanka tidningssidor är att man måste riva super små bitar eftersom de inte böjer sig runt ägget så bra. Små bitar betyder att det tar lång tid så...


Nästa ägg klädde jag i metallpapper från mitt favoritgodis. Sen avslutade jag med ett svart band runt kanten. Så om nån undrade vad jag vill ha i mitt påskägg kan de sluta undra nu!


Här är det sista ägget som inte är riktigt klart än. Det blir ett guldägg och som ni ser så har jag sandpapprat ägget lite innan så att det ska fästa bra. Glatt påstpyssel på er!

Short summary in English:
I decorated my own easter eggs whit chocklate wrapers and pages from magazines. Happy easter-crafting!

måndag 19 mars 2012

Vem fan stjäl en bebisfilt? Och så lite pyssel såklart.

Vid tangentbordet sitter nu Pysselvanja, och visst har en del av ilskan lagt sig, men när jag tänker på det igen så känner jag fortfarande hur det börjar koka i mig...

För den som känner mig ganska väl kan det knappast vara obekant att jag medan jag väntade barn tog mig an mitt största virkprojekt någonsin, och det första sedan jag virkade grytlappar på högstadiet. Jag virkade en bebisfilt, som jag också visade upp i mitt inlägg om mormorsrutor för ett tag sedan. Det tog jättelång tid. Alldeles för lång tid. Det var ett projekt som sträckte sig från det att jag fick ett plus på stickan tills bebisen var ute, och vid ett tillfälle repade jag upp 40 stycken rutor och virkade om dem eftersom de blivit för lösa. Det var min present till min bebis.

Och nu har den blivit stulen.

Så jäkla klantigt av mig, såklart, att tro att det var OK att lämna den i barnvagnen nere under trappen i ett låst trapphus. Nu är den alltså borta, tillsammans med en köpt filt som jag inte bryr mig ett dugg om. Vi ställde vagnen på sitt vanliga ställe vid 18.30 på kvällen. När jag gick ner i tvättstugan vid 12.00 nästa dag var filten alltså borta. Jag skulle ljuga om jag sade att jag inte fällde en tår eller två, mest av ilska. En arg lapp skrevs, sattes upp, och var nedriven redan nästa dag. Det får mig att tro att det var någon i huset som tog den.

Vem fan - ursäkta språket men allvarligt, vem FAN - stjäl en filt ur en barnvagn? Dessutom en filt som ganska uppenbart är handgjord och troligtvis betyder mycket för någon.

Om det nu är någon i närheten som snott den så ska de passa sig jäkligt noga för att synas ute med den. Jag kan varenda liten skarv på den där filten, tänkte igenom färgerna på varenda ruta. Om jag ser den i någon annans barnvagn kan hen räkna med att all hell breaks loose.

Vad gör då en pysslare när något sådant händer? Börjar virka en ny filt, såklart. Den här gången är det större rutor, går snabbare och blir jämnare, så räkna med ett inlägg med bebisfilt 2.0 i en inte allt för avlägsen framtid.

Passar på att slå ett slag för korsstygn! Jag har alltid älskat korsstygn eftersom resultatet är väldigt förutsägbart och lätt att få "perfekt". På senare tid har jag kommit på att egna mönster är roligare än änglar och rosor ur Hemmets Journal, och med hjälp av Photoshop fixar jag lätt egna mönster av vilka bilder som helst.

Här nedan en korsstygnstavla av Kims katt Siri, broderad till hennes födelsedag. Den är väl ca 8x11 cm eller något i den stilen. Om du har svårt att se vad det är, ställ dig en bit från skärmen och titta :)



Mitt senaste korsstygnsalster är en bild av Link från Zelda-spelen, broderad till min sambos födelsedag, men som blev mer en försenad julklapp D:


Båda verken är broderade på den pyttigaste väven de hade på affären. Tror det är 7-8 stygn per centimeter eller något sådant. Jag har även en ofärdig megastor (dvs ungefär 40 cm bred) korsstygnstavla med motiv från Monkey Island 2 som är lite av mitt personliga Gilgameshepos. Det är mer eller mindre ständigt på is, och kanske blir klart om 10-15 år om jag ligger i ;)

Pyssla lugnt så hörs vi snart!

måndag 12 mars 2012

Mormorsrutor som inredning!


 Vi är jättesjuka i influensa hela familjen här hemma. Men ett litet inlägg kan jag väl kosta på mig ändå.
Så jag bjuder på mina kuddar och min mormorsruts gardin. Jag köpte en hel massa garn i underbara färger för rätt länge sedan för att göra ett överkast men när vi flyttade in i den här pyttelilla lägenheten insåg jag att jag skulle behöva en massa färgglada små virkade saker för att det inte skulle kännas så mörkt.


Så jag tog de rutor jag redan virkat till överkastet och virkade ihop till en låååååång gardin och sedan började jag på mitt kudd-projekt. Det är tio kuddar och jag har sytt överdrag av vita fleece filtar (över från mitt bröllop) åt dem allihop och sedan håller jag (sakta) på att fylla deras framsidor med fina virkade färgklickar. På bilder fattas två (tror jag) så jag har inte riktigt så många kvar som man kan tro.

Short summary in English: These are the pillow cases and the curtain I made from what should have been a bedspread. They spread a lot of colour and happyness in my tiny home and I really love them.

torsdag 8 mars 2012

Mittemellanprojekt

Jag är sämst på att avsluta saker. Och ibland även att påbörja dem. De allra flesta stora projekten ligger och skvalpar i min hjärna tills de försvinner under nya och mer spännande saker att göra. De få som faktiskt brukar bli klara är sådana jag en dag får för mig att göra och sen påbörjar direkt - utan några speciella planer alls.

Som min lilla tangentbordskatt, inspirerad av den här. Min kisse ser lite annorlunda ut men eftersom en beskrivning redan finns tänker jag inte tråka ut er med alla detaljer. Jag hade en del billigt IKEA-bomullstyg över från min köksgardin, ett par ögon från Suncatcher Eyes och en symaskin lånad av min mor. (Och så är den fylld med gröna linser istället för ris i en separat påse, så den går att tvätta, och en aning kuddstopp ovanpå för en mjukare komfort.) 


En vacker dag ska jag skaffa honom ett par brillor, för vad är en nördkatt utan glasögon?

Apropå saker man redan har hemma, kaffefilter är utmärkta att göra rosor av. Detta lärde jag mig av en annan pysselvän som hade blompyssel på hjärnan en kväll. Är ni väldigt nyfikna på hur man gör så finns det en tutorial någonstans på marthastewart.com, vi fick visserligen hitta på en egen teknik men där finns grunderna i alla fall. Man behöver kaffefilter, ganska tjock ståltråd, blomtejp och valfri färg (om du inte vill ha beige/vita rosor).


Efter allt rosexperimenterande ville jag testa något annat. Det blev ett par vallmor. 


Piprensare fick tjäna som den där speciella... mittdelen vallmor har. Jag är förvånansvärt nöjd och det känns som kaffefiltersblommor kan funka bra som gå-bort-present - de vissnar ju inte!

torsdag 9 februari 2012

Att sy är att lajva sig en smula

Jag tycker om att sy. Eller. Jag tycker om hantverk, bland annat när man använder sig av nål och tråd. Och så tycker jag om historia, bland annat dräkthistoria. Därför bestämde jag mig en gång för att sy en varm vinterjacka helt för hand. Sagt och gjort. Det var 2008, jag tror inte jag sytt något sedan dess.

Först hittade jag ett mönster som tilltalade mig, i detta fall en jacka av 1500-talsmodell

Sen beställde jag knappar som passade modellen,
jag fick tag på kopior av fynd man gjort från denna tidsperiod

Sen var det bara att börja sy. Och så sydde jag. Och sydde... Och sydde. Framför TV:n, vid middagsbordet, på kickoffresan med jobbet. Ibland var det meditativt, ibland frustrerande, ibland med glädje och ibland helt utan lust. Inte ett stygn gjordes med maskin, även när jag upptäckte att jag hade sytt en hel ärm fel och fick sprätta upp sk*ten bet jag ihop och fortsatte sy för hand.

Jag valde ett tjockt, grönt ylletyg och fodrade det med rött linne. Och för att fortsätta det rödgröna temat sydde jag även upp ett par röda byxor i linne, eller om jag hade dem sen tidigare, och en rödgrön halsduk av ylle. Med underställ blev detta förvånansvärt varmt! Det är synd att man inte har användning för kläder som dessa oftare.

Slutresultatet (tråkig bakgrund, men jag
hade tyvärr ingen bättre bild i mina gömmor)
Vad gör jackan nu då? Den ligger och skrynklar sig i en kartong någonstans i förrådet. Kanske är det dags att den får luftas snart. Nu när jag tagit en paus från den ett tag kanske jag orkar se den igen ;)

Short summary in english:
Once upon a time, in 2008, I decided to hand stitch an entire 1600 century coat. I haven't played with a needle and thread since.

måndag 6 februari 2012

Experimentera mera!

Småkaksbak

När jag blir sugen på något som går fort att göra och med ingredienser man alltid har hemma så brukar det bli kolasnittar. Jag kör på Leilas recept. När man fikar ute brukar man kunna välja på antingen vanliga ljusa kolasnittar eller chokladsnittar med pärlsocker på... Ni vet vilka jag menar! De där man köper när man A) har dåligt med pengar eller B) egentligen lovade att inte köpa något till kaffet.

Nåväl, jag började fundera på om man inte skulle kunna variera sig lite och göra chokladsnittar också. Recept orkade jag inte leta efter så jag utgick från Leilas recept ovan, minskade på mjölet, lade till lite kakao och uteslöt ingefäran (kanske inte en höjdare tillsammans med kakao). Jag fick även bättra på med en klick smör och lite extra sirap för att få degen kladdig och bra, och mitt höftande gick faktiskt över förväntan! Så här såg de färdiga kakorna ut, och de blev sega och goda som sjutton.

Något att tänka på när man bakar med kakao och mjukt smör snarare än smält smör är att smeten/degen ser mycket ljusare ut innan den gräddas. Jag tyckte att den aldrig blev mörk och fyllde på med kakao flera gånger, men så fort fettet smälte i ugnen så fick smeten en helt annan färg.


Virkad krage

Min dotter, som är 9 månader gammal, har i vinter haft en liten "fuskpolo" från Lindex som halsduk. Den kostade väl 40 spänn eller så och har hållit ungefär 3 tvättar. Vi fick till slut slänga den, och då stod vi mitt i bittraste ryssvintern utan halsduk till lilltjejen.

En av mina stora sorger i livet är att jag aldrig orkat lära mig sticka, men virka gör jag gärna, så jag knåpade helt enkelt ihop en liten krage av ett billigt garn som jag hade hemma. Jag använde inget mönster utan körde på prova-repa upp-prova igen-metoden. Såhär ser den ut på:



Jag har använt mig av fasta maskor och stolpar med luftmaskemellanrum (det finns säkert någon term för detta... Bågar...?) vartannat varv (men den lilla "tuben" vid halsen är bara fm). Då jag gjorde varv med fm ökade jag genom att göra tre fm i varje båge (gjorde alltså omtag, inte i maskorna). Sedan gjorde jag enkla knapphål och sydde på ett par knappar som låg i sylådan.


Jag är ganska nöjd med grundmönstret, men inte med garnet, och inte med att kragen blev så grov. Därför åkte jag idag och köpte på mig lite roligare garn! Egentligen hade jag bara tänkt köpa ett eller två nystan med något lyxigt garn - det kan man unna sig när det inte ens tar ett halvt nystan att göra en krage - men det slutade med att jag kom hem med ett gäng nystan av Marks & Kattens Multi Mohair i roliga färger då de var på rea för 20 kr nystanet på Ljungqvist Garn i Vällingby centrum.


Förhoppningsvis kan jag smyga in en bild på en ny krage nästa gång jag bloggar! Pyssla lugnt :)

torsdag 2 februari 2012

"I know we suffer for fashion or whatever"

Förutom min aningens för stora stora ponnysamling har jag även en lite mer moderat samling av Monster High-dockor. De ska föreställa kända monsters tonårsbarn såsom Frankenstein, Dracula och Spöket. Men i vilket fall som helst fick jag helt plötsligt en dag lust att sy kläder till mina monstertjejer. Och eftersom jag inte äger en symaskin så fick det bli handsömnad och en enklare modell av klänning. Och resultatet blev... ganska okej. Jag ska fortsätta öva lite till.


Det bör kanske påpekas att dessa dockor är ungefär lika långa som en Barbie men betydligt smalare. Och så en närbild så man ser mina krokiga stygn ordentligt.


Det som satte igång min sy-mani var nog den lilla fågeln i min lilla vårkrans som jag spontanknåpade ihop framför teven för några dagar sen.


Den är ett salig blandning av diverse saker som låg och skräpade i mina pysselgömmor. Elefanttråd till stommen, ett prynadsband med blad som jag har färgat med akrylfärg, små filtstuvar och en och annan pärla är väl ungefär vad den innehåller.

(Åh just det, om någon undrar över titeln till detta inlägg så är det en rad från Of Montreals låt Suffer For Fashion.)

tisdag 31 januari 2012

Fiskmössor!

Ni som känner mig vet ju att mitt aldra vanligaste pyssel är stickning. Jag stickar jämt. Jag har faktiskgt flera projekt på gång samtidigt oftast. Men nu senast var det försenade julklappar på gång. Mina två småbröder fick varsinn Fiskmössa!
Jag kunde inte låta bli att ha lite roligt med dem innan jag gav bort dem så här är den lilla fotosessionen som jag kallar: "bebis blir äten av fisk."  Tyvärr var han gaska bra på att ta sig loss från fisken så mina tilltänkta sjö-bebis bilder blev inte så bra...

Ja, alltså jag gillar själva bilden men det synns ju att det inte är en sjö-bebis utan en bebis i en fisk...

Men oj vad roligt man kan ha med mamma när hon fotar, om det ska vara så här kul blir det nog fler fotosessioner i framtiden.

Short resumé: I made fish hats for my younger brothers and couldn't resist doing a "fish eats baby" photoshoot.

lördag 28 januari 2012

Smyckat

Jag har perioder då jag gör smycken. Ofta sammanfaller dessa perioder med när jag har det lite lugnare på jobbet och när jag känner mig lugn och harmonisk, det är då kreativiteten vaknar. Genom åren har jag köpt på mig material i form av pärlor, band och basdelar som hängen, lås och annat - men hur jag än gör har jag nästan aldrig de delar jag behöver för att förverkliga den där nya idén som plötsligt ploppar upp.

Nu senast fick jag dille på bokstavspärlor. Det är verkligen ingen nymodighet, men jag hade inga. Det blev en liten jakt runt om Stockholm för att hitta de perfekta pärlorna till jag snubblade förbi Inspira, en butik i Liljeholmsgallerian. De hade precis den typ av pärlor jag var ute efter. Enkla, vita med tydligt svart tryck. Och inte var de särskilt dyra heller. Jag har för mig att en förpackning med över 100 pärlor kostade runt 30 kr.


I kombination med lite mer färglada småpärlor och fantasi blev de snart till nördhängen. Jag fick lite hjälp av de andra pysslorna att skaka fram diverse ord med antal bokstäver som fick plats på de hattpinnar jag hade hemma.

Ett par av mina nördängen. Bredvid ser ni exempel på lite
sämre bokstavspärlor, fina färger men dåligt tryck
.

Stilen på mina smycken varierar efter humör. Lite tidigare på året var det en mer klassisk look som pillades fram på mitt köksbord. Klicka på bilden för att se den i större format.


Vi får se när det blir dags att göra nya och vad det blir för stil på dem. Skattkistorna är fyllda med juveler och dyrgripar!
En liten del av mitt pysselförråd.


måndag 23 januari 2012

Pimpa ditt timeline cover!

Nu är det inte alla som har facebook, men nog har de flesta det idag. De senaste månaderna har facebook introducerat en ny funktion som heter timeline. Som vanligt möts nymodigheter på facebook med en viss tvekan. Vad man tycker om själva tidslinjen är upp till var och en, men vem kan tycka illa om den designmässiga förändringen på ens profilsida? Jag älskar att man kan lägga till en så kallad cover picture, och framför allt älskar jag att man kan ha så roligt med den!

Jag blev inspirerad av en post på failbook.org där man kunde se hur folk hade varit kreativa med sina timeline covers, och bestämde mig för att prova på något liknande.

Nu när vintern kommit till Stockholm (jag tänkte säga äntligen, men efter de två senaste vintrarna så är den inte så efterlängtad ändå) passade jag på att göra en cover picture med stads- och vintertema. Kanske gör jag så att jag byter cover picture vartefter årstiderna går, vi får se!

Jag kan börja med att säga att jag borde tagit ett screenshot och helt enkelt skapat min bild ovanpå det för att det skulle bli perfekt. Bilden på facebook har en fast storlek, så det är egentligen lätt att utgå från den, men nu fick jag pilla lite för att det skulle bli någorlunda bra.

Jag jobbar i Photoshop när jag fixar med bilder eftersom det är ett program jag har, och egentligen är jag extremt noob på PS. Ni som är duktigare och ser vilka knasigheter jag gör får skratta bäst ni vill!

Min enda regel när jag håller på med bilder är att göra många lager, helst ett för varje element i bilden, så att man kan gå in och fixa med vad som helst utan att förstöra något annat. Här nedan har jag skapat en bakgrund med hjälp av en bild av en skyline som jag helt enkelt googlade fram. Jag ändrade bara färgerna så att det blev som jag ville ha det.

Jag har sedan gjort snörök och stjärnor med hjälp av penslar till Photoshop - här kan man botanisera bland mängder av olika mönster och penslar som är helt gratis.



Jag fyllde på med snö och stjärnor och lade sedan in en bild på mig själv som är placerad så att den ska kunna matchas med var profilbilden befinner sig på profilsidan på facebook. Som ni ser svävar mina händer i luften - jag hade dem lite för lågt när vi tog fotot, så jag fick klippa ut dem och flytta upp dem. Det gjorde inte så mycket eftersom profilbilden hamnar lite hängande under timeline cover-bilden. Här är också snöröken som jag ska "blåsa ut" felplacerad.



Här har vi slutresultatet på facebook, efter mycket pillande med själva profilbilden. Det är inte perfekt nu heller, men det duger! Mitt största problem var att jag upptäckte att man inte kan flytta timeline-bilden i sidled när man laddat upp den. Inte heller kan man förminska den, eller flytta den på något annat sätt än upp och ner. Dessutom fick profilbilden inte vara mindre än 180 pixlar bred, vilket också ställde till det lite.



Vi får se om nästa timeline cover blir lite proffsigare, men jag tror ni fattar poängen hur som helst!